Radonsanering med radonduk

RST Radonstop är ett komplett system för att täta radongas från byggnadsmaterialet. Lösningen är kostnadseffektiv, miljövänlig och skapar en sund inomhusmiljö.

Traditionellt sett har radonsanering i fastigheter ofta skett genom ventilation. Ventilationsmetoden är inte alltid den effektivaste och ett större ventilationsflöde innebär också mer uppvärmning, vilket påverkar den totala energikostnaden.

Med RST Radonstop stoppas radongasen från byggmaterial såsom blåbetong. RST Radonstop kan användas i alla typer av bostäder och kostar heller ingenting efter monteringen.

Radonstopsystemet består av primer som du applicerar på väggarna som ska radontätas, RST-lim, radonspärremsor, radontapet och RST-fogmassa.

Du kan välja att själv göra saneringsjobbet med hjälp av vår detaljerade och pedagogiska instruktion.

Lycka till med din radonsanering!

Lägga marksten

Står du i startblocken för att lägga marksten? Är kommer lite tips för vad du bör tänka på och hur du ska göra.

Mät ut och markera den yta som ska stenläggas. För att ge stöd åt plattorna eller stenarna längst ut på långsidorna, breddar du bärlagret med motsvarande en plattrad på varje sida. Spänn sedan snören längst ytterkanterna på ytans tänkta sluthöjd sluthöjd. Tänk på att stenbeläggningar bör ha en lutning på minst 2 cm per meter, för att regnvattnet ska rinna av ordentligt.

För att du ska få ett bra dränerande bärlager ska du gräva ur ca 25 cm under snörets nivå. Ska du anlägga en garageuppfart bör djupet ligga på ca 35 cm. Det kan krävas att man gräver djupare om marken består av matjord, lera eller annat material som dränerar dåligt. Kablar för el och telefoni ligger normalt på 40-70 cm djup med vatten och avlopp för det mesta ligger på 70-140 cm djup. Du bör alltså inte stöta på detta när du gräver.

När du grävt ner till önskad djup lägger du en fiberduk i botten av urgrävningen. Den separerar bärlagret av stenkross från den kringliggande marken. Använd sandkross som har en kornstorlek på 0-18 mm vid normal belastning. Bergkross med kornstorlek 0-35 mm använder du vid högre belastning.

Packa bärlagret väl med vibratorplatta. Det ska bli en jämn yta, 3 cm under den nivå man ska lägga stenen på. Du kan hyra padda på alla vanliga uthyrningsställen. Bärlagret ska ha samma lutning som den tilltänkta stenläggningen.

Lägg sedan ut ett 3 cm jämntjockt lager sättsand med kornstorlek 0-4 mm. Packa ytan en gång med vibratorplatta. Placera därefter ut 2 till 3 meter långa avdragsbanor, av järnrör eller träläkt, med ungefär 2 meters mellanrum och justera dem till rätt höjdnivå och lutning. Slutligen drar du av överflödigt stenmjöl med en rätskiva, tar bort avdragsbanorna och fyller igen spåren.

Betongsten varierar något i färg och ytskikt. Blanda därför från flera pallar om du lägger en större yta. Då får du en naturlig färgskiftning i den stenläggningen. Använd en tumstock för att få ca 3 mm fogbredd mellan alla stenar.

Lägg ut fogsand och sopa ut den över hela ytan, för att fylla alla fogar. Lämna kvar ett tunt lager sand på stenläggningen under några veckor. En del sand kommer att pressas ner i fogarna när ytan används, vilket ger beläggningen ytterligare stabilitet. Fogsand mellan stenarna gör att de inte ligger dikt an och skadar varandra vid rörelse i mark, eller tryck ovanifrån. Fogen gör dessutom att tryckbelastning fördelas ut jämnare hela beläggningens bärighet och stabilitet ökar.

Komplettera årligen med mer sand på samma sätt för att säkerställa en lång livslängd på stenläggningen. Fyllda fogar ger dessutom mindre ogräs.

Hitta namns betydelse

För att ta reda vad ett namn egentligen betyder, eller har för ursprung, är exempelvis namnboken.se en sida som går att använda sig av. Där finns tusentals namn att leta bland och du hittar både pojknamn och flicknamn med en stor variation när det gäller ursprung och betydelse.

Förutom att söka ett namn betydelse eller ursprung kan sidan även användas till att hitta nya, roliga namn när det är dags att namnge sitt nyfödda barn.